Alltid är det något som får en att falla ner till botten när man precis börjat ta sig upp. ALLTID!  

Så mycket skit det varit dom 3-4 senaste åren är obegripligt.

Jag fattar inte. Hur mycket skit ska en människa egentligen få genom lida? 

Visst, klart som fan att det har funnits och finns fortfarande massvis med bra stunder men direkt man sett det där "lilla ljuset" så kommer/händer det alltid någonting nytt som får en att må dåligt, bli ledsen, sårad, sviken, besviken, less, jaa allt under kategorin negativt. Sånt som alla borde få slippa. 

Varför kan vi människor bara inte alltid få må bra? känna lycka? känna sig älskad? Varför måste vi alla få må dåligt nån gång? Kan inte allt alltid bara vara bra? Inga bekymmer, inga problem. Tänk hur mycket lättare allt skulle vara och hur mycket bättre vi skulle må. 

Det kännas som att hur än mycket man gör och försöker så ger det NOLL i resultat, det handlar inte bara om en grej utan om allt i princip.

Hoppet är borta. Vet inte ens varför jag sitter och skriver om det här i en jävla blogg men jag antar att det känns ut bättre, att få skriva av sig lite fast ingen kanske egentligen bryr sig eller vet vad jag menar. Men jag skiter i det!  

Jag önskar bara alla människor ett bra liv. 

Och till mina underbara vänner, Jag älskar er, och ni betyder otroligt mycket för mig fast jag kanske aldrig säger det. Ni är guld värda och vet vilka ni är. Ni finns och kommer alltid finnas i mitt hjärta. 

FAN SÅ SKÖNT och som jag väntat och längtat! 

Nu blir det sminka sig, äta och sen försöka hitta på något. Men en nykter & skötsam helg blir det :)

FREDAG IDAG! Och kl tre får jag helg :) FAN så SKÖNT! 

och bara för att jag är trött men ändå på sjukt bra humör bjuder jag på en bild från igår då jag och Vickan hade lite göra och pimpa mina läppar ;)